Motståndet växer mot vindkraft i Skotska högländerna

Windpark i Whitelee, Skottland. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Bjmullan
Windpark i Whitelee, Skottland. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Bjmullan

Mer än femtio lokala samhällsråd i de skotska högländerna och övärlden har gått samman i en ny kampanj för att stoppa den omfattande utbyggnaden av vind- och annan förnybar energi i regionen. Vid ett välbesökt möte i förra veckan uttrycktes både frustration och uppgivenhet över vad många upplever som en allt mer ohållbar exploatering av landskapet.

Invånare från Skye till Inverness vittnade om hur deras bygder redan tagit emot många storskaliga projekt – men att ännu fler, större och mer dominerande anläggningar nu är på väg. Kravet från de lokala råden är tydligt: ett omedelbart moratorium för ny infrastruktur tills lagar och regler setts över och en bred konsultation har genomförts.

– Våra samhällen har fått nog. Vi behöver en paus tills systemet förändras, sade en av deltagarna enligt artikeln i The Herald.

För att det ska bli verklighet krävs omfattande förändringar i planeringslagstiftningen och energipolitiken, både i Skottland och i Storbritannien som helhet. Kritiker menar att avsaknaden av en nationell strategi för var och hur förnybara energiprojekt ska placeras gör att utvecklarna kan styra investeringarna till glest befolkade områden, ofta långt från skyddade nationalparker. Resultatet har blivit en koncentration av ansökningar i regioner som Caithness, Moray och South Ayrshire.

Kritik mot utvecklare och politiker

Många boende menar att bolagen medvetet söker sig till orter där motståndet redan är försvagat efter tidigare strider, och där elnätets kapacitet inte räcker till. Eftersom vindkraftsbolag kan få ersättning även när turbinerna står stilla, finns incitament att bygga ut anläggningar som redan är avstängda en fjärdedel av tiden.

– Det är helt logiskt ur deras perspektiv. De tjänar mer på att ha maskiner som inte producerar än på att faktiskt leverera el, sade en lokal företrädare enligt artikeln.

Den skotska regeringen har samtidigt klargjort att så kallade nätbegränsningar inte är en fråga som omfattas av den nationella planeringslagstiftningen.

Fler än 50 samhällsråd går ihop mot ny energiexploatering

En annan återkommande kritik gäller buller och visuella effekter. Standarderna för hur vindkraftverk ska bedömas har inte setts över på flera decennier, trots att turbiner nu ofta planeras med en höjd över 200 meter. 

– Vi blir överkörda av bolag med obegränsade resurser. Våra röster räknas inte, sade en deltagare.

Vid mötet deltog elva skotska parlamentsledamöter och brittiska parlamentsledamöter från olika partier. Deras närvaro väckte visst hopp, men många boende uttryckte skepsis. Flera av de politiker som nu lovar stöd har tidigare stött den snabba utbyggnaden av vindkraft.

En av dem är Fergus Ewing, tidigare energiminister i Skottlands regering. Mellan 2011 och 2016 godkände han själv flera av de mest kritiserade projekten i regionen. Nu, efter att ha lämnat sitt parti, säger han sig vilja driva lokalsamhällenas kamp. – Jag kommer att stå upp för er, sade Ewing enligt artikeln.

Även den liberaldemokratiske parlamentsledamoten Jamie Stone uttryckte sitt stöd, trots att han tidigare konsekvent stött målet om nettonollutsläpp och fortsatt utbyggnad av förnybar energi.

Del av en större energidebatt

Frågan om vindkraftens utbredning i Skottland är del av en större konflikt mellan nationella klimatmål och lokalt motstånd. Storbritannien har satt upp ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser, och vindkraft spelar en central roll. Skottland har redan en betydande andel av sin elproduktion från förnybara källor, men utbyggnaden av både land- och havsbaserad vindkraft fortsätter.

Förespråkare för vindkraft menar att nya anläggningar är nödvändiga för att säkra framtida energiförsörjning och nå klimatmålen. Samtidigt växer kritiken mot att lokala samhällen får bära stora delar av bördan i form av förändrad landskapsbild, buller och en känsla av maktlöshet i planeringsprocesserna.

Frågan är nu om den samlade protesten från mer än femtio samhällsråd kan leda till en politisk kursändring, eller om de nationella klimatambitionerna väger tyngre än lokala intressen.

Källa: The Herald