Företagen Statkraft och CIP har säkrat rätten att utveckla 500 megawatt havsvind. Det handlar totalt om fyra irländska havsvindsprojekt inom ramen av auktionen NISA, North Irish Sea Array på Oress-1.
– Vi är mycket nöjda med det framgångsrika resultatet, som är en viktig milstolpe för oss och vårt partnerskap med Statkraft. Det 20-åriga kontraktet ger en stark grund för att fortsätta utvecklingen av NISA-projektet, som kommer att bidra till Irlands mål för förnybar energi 2030 och låsa upp potentialen för havsvind på marknaden, säger Nischal Agarwal, partner på CIP, i ett uttalande.
Projektet är på 500 megawatt, men var inte det enda som deltog i auktionen, där det genomsnittliga CfD-priset är 86,05 euro per megawattimme. Totalt har stöd beviljats för 3 074 gigawatt.
Största projekt
Övriga vinnare är Fred Olsen Seawind tillsammans med EDF, som i sitt joint venture Codling Wind Park har vunnit stöd för sitt projekt med samma namn, som har en kapacitet på 1,3 gigawatt. Det är alltså det största projektet som har fått stöd.
Codling Wind Park är planerad att börja byggas 2026 och förväntas ta två till tre år att färdigställa.
De andra två vinnarna är Corlo Generation med 450 megawatts marinparken Sceirde Rocks, och inte minst RWE med Dublin Array på 824 megawatt.
Första irländska anbudet
Det är för första gången som havsvind har offererats på Irland.
På förhand hade sju projekt fått en särställning i anbudet, vilket skedde i mars 2022. I slutet av 2022 kunde Irland rapportera att alla sju projekten hade fått det nödvändiga havsområdets godkännande för att påbörja förberedelserna för att delta.
Det meddelades i förväg att det omedelbart inte finns plats för alla sju projekten. De irländska myndigheterna räknade bara med att tilldela omkring 2,5 gigawatt genom stödregimen Ress, som ligger till grund för landets första anbud, Oress 1.
En partiell indexering
I november tillkännagav den irländska regeringen villkoren för det kommande anbudet. Myndigheterna har bland annat delvis lyssnat på branschens oro och genomfört en partiell indexering som bl.a. ger viss elasticitet i avvecklingspriset baserat på stål- och konsumentprisindex.
Utöver det har även flyktvägar byggts in, vilket gör det möjligt för projektmakarna att dra sig ur om projektet blir olämpligt på något sätt. I gengäld ska de som sedan bygger anbudsprojekten också ingå förlikningsavtalet med myndigheterna "så snart det är praktiskt möjligt före startdatumet". Förmodligen för att undvika projekt som drar fram datumet för att i stället sälja på grossistmarknaden om priserna fortfarande är höga då.
Källa: Statkraft