Utsläppsfria bilar, klimattullar på cement, gödselmedel, järn och stål, aluminium och el. Och mycket mer förnyelsebar energi. Så här låter det när EU-kommissionen lade fram ett enormt paket som ska leda till drastiska utsläppsminskningar.
– Det här är den stora uppgiften som vår generation står inför, kommenterade EU-kommissionens Ursula von der Leyen de åtgärder som föreslås för att tygla klimatförändringen.
EU-länderna har beslutat att kraftigt minska sina utsläpp med 55 procent fram till 2030 och göra EU utsläppsneutralt till 2050. Med utsläppsneutralt avser man att man ska ta tillvara åtminstone lika mycket växthusgaser som man släpper ut.
Det här ska EU uppnå genom att minska på koldioxidutsläppen och öka på användningen av förnybar energi.
Paketet består av fyra huvudområden: Utsläppshandel (ETS) och bördefördelning, förnybar energi, LULUCF eller kolsänkor och klimattullar vid EU:s yttre gränser.
Klimatpaketet är ett förslag och inte färdig lagstiftning. Det består av sådana åtgärder som kommissionen anser att EU måste vidta för att nå sina klimatmål. Efter att kommissionen framfört sitt klimatpaket börjar EU:s ministerråd och EU-parlamentet att behandla det. Processen väntas vara klar tidigast 2022–2023.
Med sitt massiva klimatpaket tror EU-kommissionen att Europa kan bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050.
För att nå EU-målet om att vara utsläppsneutral år 2050 vill kommissionen bland annat höja ambitionsnivån inom energisektorn.
År 2030 föreslås 40 procent av energikonsumtionen komma från förnybara energikällor.
EU-kommissionen presenterade EU:s stora klimatpaket under en presskonferens den 14 juli 2021. Man vill också se över utsläppen från trafiken.
Enligt förslaget skulle nya bilar vara utsläppsfria år 2035. Försäljningen av nya bilar med förbränningsmotorer skulle alltså avslutas.
EU-kommissionen vill helt enkelt se till att bli av med fossila bränslen. Förslaget förbinder inte biltillverkarna till någon specifik teknik som de ska använda för att uppfylla utsläppskraven.
Kommissionen ställer också krav på flygbolagen att bli mer klimatvänliga och minska sina utsläpp. Exempelvis måste det ingå hållbart bränsle i allt flygbränsle som tankas i EU år 2030.
Utsläppshandeln börjar också gälla sjöfarten
Trafiken och byggnaderna orsakar de största koldioxidutsläppen i Europa. EU:s system för utsläppshandel sätter ett pris på koldioxid och ett årligt tak för utsläppen från vissa sektorer.
Kommissionen föreslår att utsläppshandel utvidgas till att omfatta sjötransporter och till viss del även vägtransporter och byggnader. Man sänker också utsläppstaket.
Värmekostnaderna kan stiga för till exempel byggnader som använder sig av oljepannor.
Det har uppstått en del farhågor kring hur förslagen kan komma att påverka låginkomsttagares vardag då bränslepriserna troligtvis stiger.
EU-länderna ska också se till att inkomster från utsläppshandeln går till klimat- och energirelaterade projekt.
Klimattullar föreslås
För att se till att de europeiska företagen, som skulle höra under stramare klimatlagstiftning, inte ska förlora i konkurrensen med länder utanför EU föreslås klimattullar inom fem branscher från och med 2026. Det gäller cement, gödselmedel, järn och stål, aluminium och el.
Företag som importerar från till exempel Kina och Ryssland skulle bli tvungna att betala mer för produkterna.