Finlands Klimatpanel har utrett att när samhället elektrifieras i högre grad ger det oss en möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser med 95 procent fram till 2050. Samtidigt leder det till ett fördubblat behov av elektricitet.
Den el Finland ska använda som energi inom några årtionden ska vara ren och inte skapa nya utsläpp. I ett solfattigt land som Finland är det vinden som blåser kraft.
– Om vi utgår från ett marknadsnära scenario där vi försöker få en kostnadseffektivitet på investeringarna ser det ut som att vindkraften stiger kraftigt i Finland, säger Peter Lund till nyhetssajten Svenska Yle.
Lund är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet och viceordförande i Finlands klimatpanel.
I utredningen har man tagit fasta på det soldränkta området runt Persiska viken där produktionskostnaderna för el i stora solenergikraftverk till och med är lägre än en cent per kWh.
Kärnkraft kostar mera än vindkraft
Om man jämför den här produktionskostnaden för solenergi med produktionskostnaderna i nya finländska vindkraftverk skulle produktionspriset bli tre till fyra gånger högre för vindkraft.
Jämför man med nya finländska kärnkraftverk skulle produktionspriset stiga fyra till fem gånger.
– Vindkraftens andel av all el kunde vara klart över femtio procent år 2050. Nu står den för ungefär tio procent, säger Lund.
– Om vi ser på kärnkraftens och vindkraftens kostnader så är kärnkraften dyrare. Det ser vi i hela Europa och därför byggs det ganska lite kärnkraft, säger Lund till Svenska Yle.
Lund säger att energiformen kärnkraft är ett politiskt beslut och resultat av politikernas beslut och prioriteringar. Han tror inte att det är i marknadskrafternas intresse att bygga ut kärnkraft.
– I Finland har vi våra kärnkraftsbeslut med Olkiluoto och Hanhikivi kärnkraftverket som byggs ut. Kanske lite elektricitet också kommer från skogsförädlingsindustrin och från bioenergi, säger Lund om de kommande årtiondena.
Han säger att övergången till system som förlitar sig mer på nya teknologier och el i kombination med att våra behov digitaliseras gör att energisystemet blir mycket mer sårbart än tidigare.
– Vi har inte utrett vilka säkerhetsrisker som kommer med så fullt elektrifierade system och det är viktigt för statsmakten att börja titta på de här sakerna redan nu, säger Lund.
Cyberattacker, Kinas växande inflytande i leveranskedjorna av kritiska material och internationella konflikter kan utgöra risker, anser Lund.
Fysikaliskt är elsystemet också mer sårbart, säger Lund. Det måste vara i balans varje sekund. Han tror inte på ett till hundra procent elektrifierat energisystem just på grund av sårbarheten.
- En viss andel övrigt bränsle behövs. Då gäller det att det ur klimatsynpunkt är bärkraftigt bränsle. Till exempel att vi i bioenergin inte använder skogsråvaran i form av värdefulla stockar utan träavfall som är klimatneutralt, säger han.
