Investeringslöfte nås tidigare

Foto: Fredrik Herrlander

Energibranschen befäster sin roll som viktig samhällsmotor och som en av landets största investerare. Samtidigt som svensk industris investeringar på senare år minskat, har energibranschens investeringar legat på rekordnivå. I år blir det 36,5 miljarder kronor, enligt färsk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Nästa år väntas en mindre nedgång.

Årets energiinvesteringar överstiger det som satsas inom byggverksamhet (5,2 miljarder), varuhandeln (10,7) samt transporter och magasinering (19,7). Energibranschens satsningar sker dessutom i en tid då hela samhällsekonomin går på sparlåga.

År 2008 flaggade energibranschen för investeringar på 300 miljarder kr under tioårsperioden 2009-2018. Den nivån nås redan i början av nästa år. Kjell Jansson, Svensk Energis vd, säger i en kommentar:

– Vårt löfte då kändes möjligen något utmanande. Därför är det extra roligt att vi uppfyller löftet redan tre år tidigare. Energibranschen är därmed en viktig ekonomisk samhällsmotor. Vi visar i handling att vi satsar våra resurser för framtiden och våra kunder.

Grovt sett kan investeringarna delas in i tre ungefär jämbördiga kategorier ekonomiskt sett:

Den massiva utbyggnaden av vindkraften. Vi har redan nått den nivå som tidigare bedömdes vara möjlig år 2018.

Övrig kraftproduktion - uppgradering och modernisering av kärnkraft och vattenkraft samt kommuner som byggt kraftvärmeverk. Det senare är samtidig produktion av el och värme.

Elnätssidan svarar för återstoden. De gångna tio åren har satsningar bland annat gjorts på att vädersäkra elnäten,  mer än 5.000 mil hängande luftledning har grävts ned, alla 5,2 miljoner elmätare har bytts och utbyggnaden av morgondagens smarta elnät har påbörjats.

Enligt SCB väntas energiinvesteringarna nästa år hamna marginellt lägre - på 35,9 miljarder kr. De kommande tre åren satsar Svenska kraftnät 12 miljarder kr och totalt 50-55 miljarder fram till år 2025. Investeringarna omfattar anslutning av elproduktion (framför allt vindkraft och effekthöjningar i kärnkraft), marknadsintegration (bland annat utlandsförbindelser) samt reinvesteringar i nuvarande anläggningar (ledningar och stationer).