Priset som svenska elkonsumenter betalar för utbyggnaden av förnybar el är lägre än på flera år, 2,7 öre per kilowattimme, och kostnaden för utbyggnaden av förnybar el är en av de lägsta i Europa.
Priset på elcertifikat varierade under 2013, årsmedelpriset blev 201 kronor. Ett lågt medelpris tillsammans med 2013 års kvot, 13,5 procent, medför att det också varit lågt pris för elkonsumenten, 2,7 öre per kilowattimme. Det är det lägsta priset sedan 2006 och kostnaden för utbyggnaden av förnybar el är ett av de lägsta i Europa.
Målet med elcertifikatsystemet är att tillsammans med Norge öka den förnybara elproduktionen med 26,4 terrawattimmar under åren 2012-2020. Under 2012 och 2013 har anläggningar motsvarande en produktion på 6,2 terrawattimmar byggts, varav Sverige stått för 5,3 terrawattimmar. Vindkraften står för 65,5 procent av den totala utbyggnaden, biokraften för 15,4 procent, vattenkraften för 19 procent och sol för 0,1 procent.
– Utbyggnadstakten har varit god totalt sett inom Sverige och Norge och för att vi ska nå det gemensamma målet till 2020 behöver investeringstakten vara på denna nivå, säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten.
I Sverige utfärdades 15,4 miljoner elcertifikat under 2013 och den kvotpliktig elanvändning uppgick till 91,2 terrawattimmar. Det resulterade i en kvotplikt på 12,3 miljoner elcertifikat och i stort sett samtliga annullerades. I Norge utfärdades 0,9 miljoner elcertifikat. Den kvotpliktiga elanvändningen var 80 terrawattimmar, vilket motsvarade att 3,9 miljoner elcertifikat annullerades.
Till följd av fortsatt hög elproduktion i Sverige var utbudet på elcertifikat högre än efterfrågan och den kvotpliktiga elanvändningen var lägre än prognostiserat. Den norska elanvändningen blev högre än prognostiserat medan utbyggnaden var låg, det ledde till att efterfrågan på elcertifikat var större än antalet som utfärdades i Norge.
För den gemensamma marknaden innebär detta att den totala reserven, det vill säga överskottet på elcertifikat, ökade med 0,2 miljoner. Inom elcertifikatsystemet finns nu en reserv på totalt, knappt 12 miljoner elcertifikat.
Energimyndigheten har i sin rapport Konstrollstation 2015, som överlämnades till regeringen i februari 2014, lämnat förslag till justeringar i elcertifikatsystemet. Rapporten visar att ändringar behöver göras i nuvarande regelverk för att det gemensamma målet ska nås, däribland ingår förslag på förändrade kvoter. Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har gjort en motsvarande utredning.