Branschorganisationen Svensk Vindenergi höll sin årliga tvådagarskonferens Vind, där fokus i år låg på Europa. De hetaste diskussionerna kretsade kring elcertifikat-systemet, elnäten och hur kommunerna hanterar tillståndsfrågor. 740 deltagare och 52 utställare slöt upp på branschföreningen Svensk Vindkrafts årliga konferens Vind som i år hölls i Stockholm Waterfront. – Det var något färre deltagare än förra året, men det var ändå ett gott resultat, säger Charlotte Unger, ordförande i branschorganisationen Svensk Vindenergi. I år tog konferensen ett större grepp och fokus låg på hela Europa. Bland föreläsarna fanns Fatih Birol, ny vd för International Energy Agency med säte i Paris, Gilles Dickson, ny vd för The European Wind Energy Association, den europeiska branschorganisationen för vindkraft, och Pierre Schellekens, biträdande chef för klimat- och energikommissionären Miguel Arias Cañetes kansli i EU-kommissionen. Förutom Europaperspektivet tog konferensen upp tre stora frågor: elcertifikaten, kommunernas tillståndsgivning för vindkraftverk och elnäten. Kontrollstationer för elcertifikaten När det gäller elcertifikaten så vill den svenska vindkraftsbranschen se en justering av systemet. El-certifikaten är ett sätt att ekonomiskt bidra till utbyggnaden av förnybar energi. Certifikaten antal bestäms utifrån prognoser för elanvändningen. De handlas på marknaden och priset sätts efter tillgång och efterfrågan.
– På grund av felaktiga prognoser för elanvändningen finns idag ett överutbud av certifikat. Det har lett till låga priser och konsekvensen har blivit dålig lönsamhet för nya vindkraftverk, säger Charlotte Unger. Därför har Svensk Vindkraft nu tagit fram ett förslag som bland annat skulle innebära tätare kontrollstationer. Stationerna skulle göra det möjligt att löpande justera kvoterna för certifikaten, vilket skulle göra den förnybara energiproduktionen mer lönsam. Förstärkning av elnäten En annan fråga som fick stort utrymme på konferensen var elnäten. Vinkraftbranschen vill ha en förstärkning av stamnäten för att bättre kunna utnyttja den förnybara energin. Branschen vill också ha en bättre koppling mellan de svenska näten och näten i Europa för att kunna exportera el producerad med vindkraft. – Fortfarenade kommer hela 75 procent av energin i Europa från fossila källor. Hälften av elproduktionen bygger på kol, olja och naturgas. Sverige har några av de bästa lägena i Europa för vindkraftsproduktion. Vi har bra och jämna vindar samtidigt som påverkan på miljön inte behöver vara så stor, säger Charlotte Unger. Tillståndsgivning försvåras Den tredje stora frågan på Vind 2015 handlade om tillståndsgivningen för nya vindkraftverk som försvåras av ett antal faktorer. Svenska försvaret sätter ibland käppar i hjulet för vindkraftsutbyggnaden eftersom man anser att vindkraftsverk ibland stör försvarets verksamhet. Även kommunerna kan sätta stopp för vindkraftsverk. – Kommunerna behöver dock inte motivera sina avslag, vilket är mycket udda i svensk lagstiftning, säger Charlotte Unger. Den tredje faktorn som kan stoppa vindkraftverk är fåglar. – Artskyddslagstiftningen är otydlig och kan tolkas som att man ska skydda enskilda fåglar istället för populationer, säger Charlotte Unger. Sätt ett kvantitativt mål Slutligen vill vindkraftsbranschen ha ett kvantitativt mål för hur mycket förnybar energi Sverige ska producera. – Vi skulle välkomna att riksdagen sätter ett mål på 60 terawattimmar förnybar el år 2030. Det skulle sända ut ett viktigt budskap om Sveriges åtagande mot ett förnybart Europa, säger Charlotte.
